Min oro:

 Hej! idag ska jag berätta om min oro. Jag tycker det är ganska passande att prata om det nu för att vi är i en pandemi när många är orolig. 

Jag är en person som tar in väldigt mycket på en och samma gång vilket kan vara jobbigt men oxå bra ibland. 

Jag har varit mycket orolig för pandemin och var den har gjort med folk. Det har varit jobbigt att se så många få lida av det. Och min mamma som är riskgrupp så det har ju inte varit till någon nytta. 

Jag vet oxå att jag  inte är den enda och att det kommer ett slut men vi måste kämpa oss det först. 

Men jag har en ganska stark oro som jag har mycket. Jag får hjälp med min oro men den finns fortfarande kvar där. 

Om ni undrar vad jag är orolig för är mitt svar " allt möjligt" .  

Och jag har fått mer oro sen pandemin börja och det är väll normalt tänker jag men absolut inte kul. 

Men nu kanske det låter som att det ät jätte allvarligt att jag har oro men så är det inte. Jag har ett bra liv med en helt fantastiks familj. Men bara för att jag har en bra familj så betyder det inte att allt är bra. Med det menar jag att alla familjer kämpar med något och det är olika från familj till familj. 

Och man har sinna nackdelar med livet men man har fler fördelar med livet en nackdelar om man väljer den rätta väg. Jag mår bra och är en sprallig liten 11 och ett halv åring. 

TIPS PÅ VÄGEN:

Man borde inte vara rädd för att man är rädd eller orolig. Det är en bra egenskap människorna har. 

Om vi inte hade kunnat vara oroliga hade vi dött bara vi gick över vägen. Man ska inte skämas för man har mer eller mindre oro. Det är helt naturligt.